OvulaRing-studier och klinisk evidens (DOI, PubMed, PDF-filer)

Senast uppdaterad: 28 januari 2026

Här samlar vi studier, vitböcker och valideringar om OvulaRing.

Översikt över forskningsläget

Huvudbudskap

  • Bäst belagt: Publikationer som genomgått kollegial granskning visar att kontinuerlig mätning av den intravaginala kärntemperaturen (OvulaRing) bidrar till Identifiering och förutsägelse av den fertila perioden kan användas.
  • Särskilt relevant för: För kvinnor med Önskan om barn samt för läkare/endokrinologer som Cykelanalys och vill förbättra tolkningen av temperaturdata i ett kliniskt sammanhang.
  • De viktigaste gränserna: Alla källor har inte samma styrka: Bidrag/Sammanfattningar är ofta mindre detaljerade än fulltexter, och Vitbok är tillverkarens dokument – de beskriver metoden, men ersätter inte oberoende studier av effektiviteten.

Klassificering efter evidens

  1. Studier som genomgått kollegial granskning (störst betydelse)
  2. Kongressbidrag / Poster (tidiga rön, ofta endast sammanfattningar)
  3. Avhandlingar / Akademiska uppsatser (Deep Dive, metodologiskt värdefullt, men oftast utan vetenskaplig granskning i tidskrifter)
  4. Whitepaper / Tillverkardokument (Metodik & Exempel (inte oberoende)
  5. Sekundära källor / Recensioner (Placering inom området, inte nödvändigtvis en effekt som är specifik för OvulaRing)

Obs! Denna översikt syftar till att säkerställa transparens vad gäller källorna och ersätter inte medicinsk rådgivning.

Ytterligare information

Vill du bedöma studierna? Här hittar du metodik, medicinsk information och de viktigaste kvalitetskriterierna.

OvulaRing: Översikt över vetenskapliga publikationer

Du letar efter vetenskapliga källor om OvulaRing? Här hittar du alla viktiga publikationer – överskådligt sorterade, med kort beskrivning och direktlänkar (DOI, PubMed, PDF).

Obs! Denna lista är en Källförteckning, ingen medicinsk rådgivning. Gå direkt till:

1) Peer-reviewade studier (huvudsaklig evidens)

  1. Nolte J m.fl. (2026)
    Optimering av mätningen av basal kroppstemperatur för cykeldiagnostik: en jämförelse av olika metoder hos kvinnliga fritidsidrottare – Frontiers in Sports and Active Living.
    DOI: 10.3389/fspor.2025.1732233
    Sammanfattning av studien: OvulaRing & Detektering av ägglossning: 7 slutsatser från studier för kvinnliga idrottare
    🔎 Fokus: Jämförelse av metoder för att upptäcka ägglossning/temperaturförändring hos kvinnor som bedriver idrott: kontinuerlig intravaginal kärntemperatur (OvulaRing) jämfört med sublingual/öron/rektal (kl. 06:00 varje dag) & Uppvaknande). Resultat: intravaginal 24-timmars-CBT ger de mest stabila resultaten; sublingual administrering vid fast tidpunkt är ett praktiskt alternativ, medan administrering via örat eller rektalt ger stor variation.
    Länkar: Förlagets webbplats (Frontiers) · Portable Document Format
  2. Regidor PA m.fl. (2018)
    Identifiering och förutsägelse av det fertila fönstret … med hjälp av en vaginal biosensor – Gynekologisk endokrinologi.
    DOI: 10.1080/09513590.2017.1390737
    🔎 Fokus: Identifiering av ägglossnings-/fertilitetsfönster & Prognos med kontinuerlig mätning av den intravaginala kärntemperaturen (OvulaRing).
    Länkar: PubMed · Förlagets webbplats
  3. Ekhart D m.fl. (2018)
    Dynamiken i kroppskärntemperaturcyklerna vid långtidsmätningar … hos kvinnor – Chronobiology International.
    DOI: 10.1080/07420528.2017.1375942
    🔎 Fokus: Långtidsmätningar av den intravaginella kärntemperaturen under vardagliga förhållanden (ur ett sensor- och fysiologiskt perspektiv).
    Länkar: PubMed · Förlagets webbplats
  4. Goeckenjan M m.fl. (2020)
    Kontinuerlig övervakning av kroppstemperaturen för att förbättra diagnosen av kvinnlig infertilitet – Förlossningsvård och gynekologi.
    DOI: 10.1055/a-1191-7888
    🔎 Fokus: Diagnostik vid fertilitetsbehandling (jämförelse mellan klinisk övervakning, algoritm och ”lägsta dagstemperatur”).
    Länkar: PubMed · Fulltext (PMC) · PDF (Thieme)
  5. Goeckenjan M m.fl. (Rättelse, 2023 online / 2020, nummer)
    Rättelse: Kontinuerlig övervakning av kroppstemperaturen … – Förlossningsvård och gynekologi.
    DOI: 10.1055/a-2154-8645
    🔎 Fokus: Rättelse/erratum till ovanstående artikel.
    Länkar: PubMed · Thieme
  6. Alexander H. (2015)
    OvulaRing – Cyklofertilogrammet (CFG) för exakt diagnos av menstruationscykel och fertilitet – Ärzteblatt Sachsen (12/2015).
    🔎 Fokus: Praktisk översikt (koncept/tillämpning; ingen klassisk randomiserad studiedesign).
    Länkar: Portable Document Format

2) Kongressbidrag / posters (vetenskapliga sammanfattningar)

  1. Alexander m.fl. (2014)
    Fertilitetsövervakning med vaginal biosensor (OvulaRing©) – Förlossningsvård och gynekologi (kongressbidrag).
    DOI: 10.1055/s-0034-1388603
    Länkar: Thieme
  2. Schiwek E. m.fl. (2014)
    Diagnostik av lutealinsufficiens … med hjälp av kontinuerlig temperaturmätning (t.ex. OvulaRing) – Förlossningsvård och gynekologi (kongressbidrag).
    DOI: 10.1055/s-0034-1388017
    Länkar: Thieme
  3. Ledamot i delstatsförsamlingen i Pennsylvania & Alexander H. (2018)
    Identifiering och förutsägelse av den fertila perioden … (OvulaRing®) – Förlossningsvård och gynekologi (poster, DGGG 2018).
    DOI: 10.1055/s-0038-1671278
    Länkar: Thieme

3) Doktorsavhandling (detaljer om CFG/poäng och metod)

  1. Komár, Marta Alicja (2019/2020)
    Ovula Ring® – En ny metod för cykeldiagnostik … Cyklofertilogram … CFG-poäng – Universitetet i Leipzig (Dr. med.).
    🔎 Fokus: Omfattande granskning/analys (mycket relevant för ”Deep Dive”, men ingen publikation i en tidskrift med kollegial granskning).
    Länkar: DNB-post · PDF (arkiv)

4) Whitepapers / tillverkardokument (inte granskade av kollegor, men ofta citerade)

  1. Alexander H. m.fl. (2019)
    Cykeldiagnostik och uppföljning av behandlingen vid barnönskan med hjälp av OvulaRing, cyklofertilogram (CFG) och CFG-poäng – VivoSensMedical (vitbok).
    🔎 Fokus: CFG-poäng, exempel, klassificering; användbart som metodbeskrivning – men ska inte likställas med oberoende forskningsresultat.
    Länkar: PDF (DE) · portugisiska
  2. Feldmann, U. (2014)
    Tidpunkt för ägglossningen – kontinuerlig mätning av kroppens kärntemperatur … – Tidskriften ”Der Privatarzt Gynäkologie”, nr 5, s. 18–19.
    🔎 Obs! Denna titel anges som referens i OvulaRing/VivoSens-dokumentationen; det är ofta svårt att hitta en fritt tillgänglig fulltext online.
    Länkar: Se referensen i vitboken

5) Sekundära källor (recensioner / sammanhang – ”Hur klassificeras OvulaRing?”)

A) HCI / Förståelse för användarna och osäkerhet

  1. Schneider H. m.fl. (2019)
    Att förmedla osäkerhet i fertilitetsprognoser – CHI ’19 (ACM).
    DOI: 10.1145/3290605.3300391
    🔎 Fokus: Hur man på ett begripligt sätt visar osäkerheten i fertilitetsprognoser (UI/UX-forskning; inte i första hand klinisk effektivitet).
    Länkar: Association for Computing Machinery · Portable Document Format

B) Medicinska översikter

  1. Freundl G., Gnoth C., Krahlisch M. (2016)
    Menscykelräknare och appar – Gynekologisk endokrinologi 14, 93–104.
    DOI: 10.1007/s10304-016-0065-3
    🔎 Fokus: Klassificering av cykelkalendrar/appar; nämner möjligheter & Gränser (bra sammanhang för kvalitetskriterier).
    Länkar: SpringerLink
  2. Thieme, A., Kalischewski, P. (2018)
    Myasthenia gravis: Familjeplanering, graviditet och förlossning – Neurology International Open (översiktsartikel).
    DOI: 10.1055/s-0043-122651
    🔎 Fokus: Översikt över familjeplanering/graviditet vid myasthenia gravis; OvulaRing nämns som ett alternativ för cykelövervakning.
    Länkar: Thieme · Portable Document Format
  3. Lyzwinski L. m.fl. (2024)
    Innovativa metoder för att följa menstruation och fertilitet med hjälp av bärbar teknik för reproduktiv hälsa – JMIR (systematisk översikt).
    🔎 Fokus: Bärbara enheter & Översikt över evidensläget; OvulaRing placeras i ett sammanhang med andra produkter.
    Länkar: Tidskrift för magnetisk resonansavbildning · PubMed
  4. Yu JL m.fl. (2022)
    Uppföljning av menstruationscykler och förutsägelse av den fertila perioden … via BBT & puls samt ML-algoritmer – Reproduktionsbiologi och endokrinologi.
    DOI: 10.1186/s12958-022-00993-4
    🔎 Fokus: Bärbara enheter/algoritmer (ML-metoder); nämner OvulaRing som ett exempel inom området.
    Länkar: SpringerLink · PubMed

Ett kort tips om hur man ska tolka texten (för kritiska läsare)

  • Störst är de peer-reviewade huvudstudierna (ovan under punkt 1).
  • Sammanfattningar/Poster är användbara, men oftast mindre detaljerade än fulltexter.
  • Vitbok förklarar metoden/CFG-poängen, men är ingen Ersättning för oberoende effektstudier.

Vanliga frågor om forskningsresultaten kring OvulaRing

Här besvarar vi de vanligaste frågorna om Vetenskapliga belägg för OvulaRing – utifrån de viktigaste publikationerna.

Vilken studie/publikation ger det starkaste stödet för OvulaRing?

Den starkast direkta bevis När det gäller OvulaRing (i betydelsen ”fertilitetsfönster / att upptäcka och förutsäga ägglossning”) visar den peer-reviewade studien från Regidor m.fl. och Gynekologisk endokrinologi. Den är den centrala publikationen eftersom den uttryckligen behandlar Fastställande av den fertila perioden om en vaginal biosensor och har undersökt en algoritm och därvid analyserat ett större antal cykler.

För området Barnönskan / Diagnostik i praktiken är dessutom arbetet av Goeckenjan m.fl. (Thieme / PMC-fulltext) är viktigt eftersom man där jämför kontinuerlig temperaturmätning (vaginal sensor) med standardmässig cykelövervakning (t.ex. ultraljud/hormoner).

Vad har studierna om OvulaRing exakt utvärderat?

Studierna fokuserar i huvudsak på två saker:
1) Ffertilitetsfönster och ägglossningstidpunkt: Regidor m.fl. undersöker om en algoritm baserad på kontinuerligt uppmätt kroppskärntemperatur (intravaginalt) kan fastställa det fertila fönstret kan identifiera respektive förutsäga.

2) Diagnostik vid cykel- och ägglossningsstörningar: Goeckenjan m.fl. undersöker om kontinuerlig temperaturmätning kan underlätta diagnosen av ovulationsstörningar (t.ex. tecken på problem i lutealfasen eller PCOS-symtom) – och jämför samtidigt olika utvärderingsmetoder.

Dessutom finns det forskning som inte så mycket syftar till ”fruktbarhet” som till att
Själva mätmetoden: Ekhart m.fl. analyserar långsiktiga förlopp av kroppstemperaturen i vardagen (kronobiologi),
för att beskriva temperaturens mönster och variationer över flera dagar.

Vilka slutsatser drar studierna om OvulaRing?

Regidor m.fl. rapporterar (enligt sammanfattningen) att utvärderingen av systemet är en Retrospektiv ”noggrannhet” på 99,11 % för att upptäcka ägglossningen (baserat på ett angivet valideringsfel i programvaran på 0,89 %) och att för en prospektiv analys en Noggrannhet på 88,8 % för ett fönster ”3 dagar före ägglossningen, ägglossningsdagen, 3 dagar efter ägglossningen”. Dessutom anges en median tid till graviditet i en undergrupp med dokumenterade graviditeter.

Goeckenjan m.fl. drar slutsatsen att en kontinuerlig temperaturövervakning med hjälp av en vaginal biosensor (OvulaRing) kompletterar den traditionella cykeldiagnostiken vid fertilitetsmottagningen komplettera på ett meningsfullt sätt kan – särskilt för att tidpunkten för ägglossningen även under längre tidsperioder objektiv att registrera.

Ekhart m.fl. visar att det är möjligt att genomföra långtidsmätningar av den intravaginala kärntemperaturen under vardagliga förhållanden
och tillhandahåller metoder/parametrar för att beskriva temperaturrytmiken (snarare grundforskning/metodforskning).

Hur bra är OvulaRing på att fastställa de fertila dagarna?

Det mest citerade nyckeltalet kommer från studien av Regidor m.fl.:
Där kommer en prospektiv träffsäkerhet på 88,8 % för en 7-dagarsperiod runt ägglossningsdagen
(3 dagar före, ägglossningsdagen, 3 dagar efter) rapporteras.

Viktigt för en rättvis bedömning: ”Accuracy” avser här hur väl algoritmen till den referenspunkt för ägglossning/fönster som definierats i studiens utformning passar – det är inte automatiskt samma sak som ”preventivmedelssäkerhet” (t.ex. Pearl-indexet från stora, oberoende studier av vardagsanvändning med graviditetsfrekvens).

I vilka andra forskningsområden används OvulaRing?

OvulaRing förekommer i forskningen främst i tre sammanhang:

Kronobiologi / Kroppstemperaturens rytm:
Långtidsmätningar av kärntemperaturen i vardagen (t.ex. för analys av dygnsrytm).

Digital hälsa och bärbara enheter (recensioner):
I systematiska översikter om bärbara enheter för fertilitetsmätning nämns intravaginala temperaturmätare som en enhetskategori.

UX/HCI-forskning:
Studier som ”Communicating Uncertainty in Fertility Prognosis” undersöker hur prognoser och osäkerhet i fertilitetsprognoser
presenteras på ett begripligt sätt – det handlar alltså inte så mycket om ”om det stämmer”, utan om ”hur användarna förstår och tolkar påståendet”.